SIBO är inte "bara stress"

Du är uppsvälld. Du har ont. Du är trött på ett sätt som sömn inte fixar. Och någon har sagt att det nog är stress.

Tack, det hade jag aldrig kommit på själv. Det förklarar bara inte varför magen beter sig som den gör. Så här kommer det inlägget jag önskar att jag hade fått läsa för många år sedan.

Vad är SIBO?

SIBO står för small intestinal bacterial overgrowth, bakteriell överväxt i tunntarmen. Förenklat betyder det att det finns för många bakterier i tunntarmen, där det normalt inte ska vara så gott om dem. Bakterier hör hemma i magen, men inte i för stor mängd på just det stället. Det kan ge besvär från matsmältningen.

Jag är hälsocoach, inte läkare. Jag förklarar det så som jag har förstått det och ställer inga diagnoser. Men jag kan prata om hur det är att leva med det.

Vilka symtom är vanliga?

Vanliga symtom kan vara uppblåsthet, gaser, magont, diarré eller förstoppning (ibland båda), trötthet och att man reagerar på mat. Ordet är kan. Samma symtom kan ha många olika orsaker, så du kan inte gissa dig till SIBO. Men du ska heller inte behöva bli avfärdad med en axelryckning.

Känner du igen dig? Bra. Då vet du i alla fall att du inte inbillar dig.

Hur får man diagnos?

Oftast handlar det om ett andningstest, där du lämnar andningsprov. Testet kan göras via vården eller på en klinik. Hur det går till kan skilja sig åt, så fråga den du söker hjälp hos. Det är en läkare eller annan vårdgivare som bedömer provsvaret och vad det betyder för dig.

Jag ska inte ställa diagnos och du ska inte försöka göra det själv med Google klockan två på natten. Jag har varit där. Det blir sällan bättre.

Varför känns SIBO så ofta missat eller avfärdat?

Jag kan bara svara utifrån mig själv.

Under över 15 år har jag försökt förstå en kropp som verkade reagera på nästan allt. Magproblem. Uppblåsthet. Matreaktioner. Extrem trötthet. SIBO är en av sakerna som ingått i min resa, tillsammans med en lång lista av andra utmaningar. Hela min historia finns på Historia-sidan.

Jag har testat mängder av saker. Olika kostupplägg. Tillskott. Fasta. Traditionell vård. Funktionell hälsa. Periodvis har jag nästan varit rädd för mat, eftersom något som fungerade en dag kunde ge symtom nästa.

Och så kom meningen. Ni vet vilken. “Vi hittar inget.” När den allmänna vården inte kunde identifiera några fel tog jag hjälp av en privat klinik, Funmed.

Vad fan gör man med den meningen när kroppen skriker? Jag skyller inte på någon enskild människa. Vården gör mycket bra. Men att inget hittas är inte samma sak som att inget är fel. Det är lätt att börja tvivla på sig själv när man får höra det om och om igen.

Du är inte tokig. Din mage är inte “bara stress”.

Vad hjälper mig? Min erfarenhet

Först det viktigaste: jag har ingen mirakelkur och jag är inte helt symptomfri. Men jag mår bättre än på länge.

För mig har enkel, näringstät och framför allt animaliebaserad mat blivit en viktig pusselbit. En pusselbit, alltså. Inte hela pusslet. Och MAWA handlar inte om att alla ska äta som jag. Det handlar om att lära känna sin egen kropp.

Det som förändrade mest var att jag slutade fråga “hur blir jag av med det här symtomet?” och började fråga “vad försöker min kropp berätta för mig?”. Jag började dokumentera. Jag började se samband.

Det här är min erfarenhet, inte en behandlingsplan. Mat ersätter inte medicinsk behandling. Prata med din läkare innan du gör stora förändringar, särskilt om dina symtom är nya, kraftiga eller oroar dig.

Det jag önskar att någon hade sagt till mig

• Du är inte tokig. Det är en riktig upplevelse i en riktig kropp.
• Lyssna på kroppen. Den pratar. Den är bara inte alltid särskilt artig.
• Skriv ner. Vad du äter, hur du mår, hur du sover. Mönster syns först när de står på papper.
• En förändring i taget. Ändrar du allt på en gång vet du aldrig vad som gjorde vad. Ja, det är tråkigt. Det funkar.
• Ge inte upp. Och hitta någon som lyssnar på riktigt. Va fan, det är inte för mycket begärt.